|
När Swing var 10 år beslöt vi att försöka betäcka henne. Visste ju inte
om det skulle lyckas, men det gick! Vi valde att betäcka henne med
hingsten Stanford, och det resulterade alltså i Mysan, som föddes 17 maj
1998. Jag låg och sov ute i stallet när det började bli dags, och på
andra natten kom hon! Vilken upplevelse! På bilden är hon bara några
dagar gammal, är hon inte ljuvlig?
Nu är Mysan 10 år gammal och hon har nog inte haft det för roligt de
sista åren. Skador har avlöst varandra, nu senast fick hon en skum hälta
från ena hoven. Hon blev grundligt undersökt på klinik, men veterinären
hittade inga egentliga skador, utan diagnosen blev en infektion av något
slag, inne i hoven. Hon var jättehalt ett tag, men nu har hon blivit
ohalt åtminstone då hon går ute i hagen.
Mysan var/är en mycket
trevlig häst att rida, om än lite egensinnig mellan varven. Hon blev
dock betydligt trevligare med åren, sist jag kunde rida henne var hon
hon oftast lätthanterlig och lättövertalad. Hon är 175 cm hög och
urstark (hon vet om det också) så man får lirka med henne och få henne
att inse att det är roligt, så går hon som på räls. Jag har ju
fortfarande hoppet kvar att hon skall bli ridbar en dag igen, men jag
börjar väl inse att Mysan nog kommer att få vara den dyraste
gräsklipparen i världen i resten av hennes liv. Vi älskar våran Mysa,
flockens hönsmamma som hon blivit med åren, tankar finns på betäckning,
det hade varit spännande! Frågan är hur vi skulle få plats?
|
